Varför

Jag kan inte tvinga fram vad jag känner, allt känns bara så jobbigt.
Jag vet inte vart jag ska ta vägen, vill bara dras in i ett svart hål och försvinna.
-
Det är tidigt på morgonen. Jag ligger och tittar in i dina smaragdgröna ögon.
Du tittar tillbaka.
Allt mitt smink är borta, Jag borde känna mig ful men det gör jag inte,
inte med dig.
I dina ögon är jag en av dom vackraste varelser du skådat.
Jag vill krypa in i dig och känna hela dig.
Jag önskar att det kändes så här för alltid.
Saknar allt

men vem fan är dom då? jag har inga vänner.
den här världen är bara full av falskhet.
KRÄKS.. spyr ut hela min själ.
Varför kan jag inte hålla mig på mattan?
Jag är nog den elakaste människan i världen och jag bryr mig typ inte ens?
Jag nästan gillar det... fy usch fy för mig.