Jag kan inte beskriva hur mycket jag verkligen älskar Farväl Falkenberg.
Det är nog för att jag känner igen mig själv jävligt mycket i den, dom som vet fattar nog.

Sitter just nu och lyssnar på soundtracket och undrar varför.. varför allt blev som det blev?
Det finns nog en mening med allt, man lär sig av sina svårigheter, man blir starkare och växer som människa.
tråkigheter kommer man alltid stöta på i livet så är det bara, jag är nöjd iallafall..
känner mig riktigt glad, det har jag inte varit på mycket länge, hoppas det förblir så
Jag trivs!